Idag är det en riktig sådan där tristlördag.
Regnet öser ner och batterierna till DVD-spelarens fjärrkontroll är slut.
Katastrof!
Varför är det så svårt att stava till dyselektiker?
Varför är ordet förkortning så långt?
Varför finns det bokstaven “S” i ordet läspa?
Hur kommer killen som kör snöplogen till jobbet på morgonen?
Är sterilitet ärftligt?
Om nu ingenting fastnar på teflon, hur får dom då fast det i stekpannan?
Varför skruvar man ner volymen på bilradion när man inte riktigt hittar?
Varför stavas inte palindrom så att det blir samma ord baklänges?
Varför hade kamikaze-piloter hjälm?
Finns det ett annat ord för synonym?
Om man kväver en smurf, vad får den då för färg i ansiktet?
Om superlim nu fäster på allting, varför fastnar det inte på insidan av
tuben?
Hur vet man att en penna med osynligt bläck har tagit slut?
Varför är det aldrig upptaget när man ringer fel?
Om kärleken är blind, varför är det då så populärt med sexiga
underkläder?
Vad kallar man kaffepausen på en te-fabrik?
Varför måste man boka tid hos en synsk?
Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batteriet håller på
att ta slut?
Varför heter det rusningstrafik när bilarna kör som långsammast?
Om man klonar en sjörövare, får man då en piratkopia?
Journalister som rapporterar från svältområden - vad äter de?
Varför heter det utbildning, när man sitter inne? Det borde ju heta
inbildning.
Om det är förbjudet att dricka sprit och köra bil, varför efterfrågas
körkortet när man handlar sprit och varför har krogarna
parkeringsplatser?
Får fisk kramp då de har ätit?
Att skapa en rökavdelning på en restaurang, är inte det lite som att
skapa en särskild kiss-avdelning i en pool?
Alltså hallå där, du som sökte på “Parisare köttfärs”!
Skäms på dig, en riktig parisare är en riktigt stor falukorv - ibland serverad med Bostongurka om man har det intresset. Om du vill förnedra dig själv med köttfärs får det stå för dig - men kom inte hit och sök någon som helst förståelse.
Min mamma, min svägerska, min farmor och min faster. Min vänninnas mamma och min svägerskas bror. Och tusentals andra jag inte känner varje år.
Tänk på Cancerfonden, varje krona räknas.
Bilden har jag lånat hos Trebarnsmamman, stort tack!
Låt detta ljus brinna!
Nu är frågan högst hypotetisk eftersom jag är allergisk mot katter och för mycket workaholic för att vilja ha ett jobb som går att kombinera med hundägande, men hur som helst. Den coolaste katten alla kategorier måste vara en Maine Coon. Katten är större än en genomsnittlig hund och kan skrämma slag på hela grannskapets kattbestånd.
Den coolaste hunden måste vara en Shar Pei. Kolla in bilden! Behöver inte säga mera.
Minns ni att jag beställde förstärkande nagellack till naglarna för ett tag sedan? Så här har det gått sedan dess.
Ameh, vad håller dom på med på Fyran!! Tror dom inte att man har andra saker för sig på kvällarna än att sitta och titta på TV? Nu måste jag ju sitta hela kvällen för att inte missa säsongspremiären av Heroes, hallå!!
Hej, jag heter Igelkotten och jag är Googleoholic. Så fort Google släpper någon ny produkt eller feature kan jag inte låta bli att downloada. Senast igår kväll, då Googles webbläsare Chrome släpptes. Givetvis har jag nu totaldissat Internet Explorer och kommer uteslutande använda Chrome istället. Det spelar ingen roll hur många buggar jag upptäcker eller hur instabilt systemet är. Är man Googleoholic så är man.
http://www.aftonbladet.se/pryl/article3234649.ab
Är du också Googleoholic? Ned i fördärvet här.
Idag har jag uppnått den aktningsvärda åldern av 34 år. Herrejisses vad man börjar bli till åren kommen.
Jag måste ju länka till sajten där jag gjorde dom här fina frisyrerna, så att ni också har möjlighet att laborera med ert framtida utseende.
Jag funderar på att klippa mig. Men vilken frisyr ska jag ha?
Ok, here it goes…
Jag ser fram emot att Idol ska börja för säsongen… i morgon är det dags att bänka sig framför TV:n. Måste bara kolla vilken tid det är som gäller.
*hukar mig för nedlåtande kommentarer och hånskratt*
Minns ni de riktiga kedjebreven från det förra seklet? När alla skrev brev på riktigt papper och man faktiskt följde kedjebrevens instruktioner för att få hundra blå Toy skickade till sig. Det här kedjebrevet är ungefär samma sak.
Instruktioner:
Packa ner din make/pojkvän/motsvarande i en stor kartong. Glöm inte
att göra lufthål och skicka honom till personen överst på listan.
Snart så kommer ditt namn att vara överst på listan och då kommer
du att få 23 542 män.
Statistiskt sett kommer det att finnas:
0,5 - 1 Mister World
2,5 - 3 Toppmodeller
463 Idrottsstjärnor
3 234 Sjövilda män
20 198 Män som gör allt Du begär
40 197 Män som står sig hela natten
Totalt kommer du att erhålla 64 294 män som är mycket påhittigare,
läckrare och mer potenta än skrothögen som du redan har. Och bäst av allt
så kommer garanterat ditt originalpaket inte tillbaka till dig.
VARNING
Bryt inte detta kedjebrev! En kvinna som gjorde det fick tillbaka
sin man i samma gamla kalsonger men mycket elakare än förut efter att ha
suttit i en papplåda i 3 veckor. Dessutom så blev hon tvungen att skicka sin
nya toppmodell, som precis hade flyttat in, till sin väninna. Det är ett utomordentligt bra sätt att förbättra
livet utan tråkiga fotbollsmatcher, jobbiga middagar och långa diskussioner om
städning. Medan du läser detta har kvinnan som är nummer 6 på listan redan erhållit 837 män och hon har 452 oöppnade paket i hallen.
En sån här ska jag investera i när Lillan börjar krypa. Förstå hur bra det måste vara att få hjälp med dammtorkningen, varje dag dessutom. Vi kommer att ha världens renaste hus om Lillan blir minst lika aktiv som de tidigare kryparna vi har haft här hemma.
En mamma på dagis frågade mig i förbifarten om jag brukade föna Lillasysters hår varje morgon.
Vet inte varför hon undrade det… hon har väl ett helt normalt hår för en 3-åring… eller?
Du kan gråta varje dag över att hon är borta.
Eller du kan le för att hon har levt.
Du kan sluta dina ögon och be att hon kommer tillbaks.
Eller du kan öppna dina ögon och gråta över att hon lämnade dig.
Ditt hjärta kan vara tomt för att du inte kan se henne.
Eller det kan vara fullt av den kärlek du kände.
Du kan vända dig från morgondagen och sörja gårdagen.
Eller du kan vara lycklig imorgon för att hon var en del av ditt liv igår.
Du kan komma ihåg henne med ledsamhet att hon är borta.
Eller du kan ära hennes minne och låta det leva vidare.
Du kan gråta, stänga din själ, vara tom och vända ryggen mot livet.
Eller du kan göra det hon ville - Le, öppna dina ögon, älska och gå vidare.
Okänd föfattare
Jag hyser en grym hatkärlek till Basshunters sommarplåga Boten Anna. Den ligger på min hårddisk och jag vill egentligen inte ens lyssna på den men så är jag där och trycker och sen är det kört. Refrängen går som ett mantra i huvudet resten av dagen.
När jag sen i ett svagt ögonblick sökte upp den på Youtube såg jag att videon är bland det mest patetiska jag någonsin har sett. Alltså allvarligt, hur tänkte dom egentligen?
Lillasyster fick en Transformersgubbe igår när tandfen hade varit och hälsat på hos Storasyster. Hon blev helt överlycklig och satte sig en lång stund och fipplade med den på sitt rum. Sen kommer hon ner till mig och frågar:
- Mamma, visst får väl tjejer visst leka med sådana här?
3,5 år gammal och redan är hon så medveten om vad som förväntas av henne som flicka. Och inte är det att gilla Transformersgubbar.
Lillasyster har en mycket onyanserad personlighet. Hon har nämligen bara två känslolägen som hon växlar mellan. Antingen är hon så glad och sprudlande att hon nästan spricker och går omkring här hemma och sjunger, skrattar och är fullkomligt överlycklig.
Eller, är hon så arg så att hälften vore nog. När hon växlar går det på en microsekund och sen är allting bara pest. Mamma är duuuuuuuuuum, Storasyster är duuuuuuuuuuuuum och alla borde minsann “Flytta härifråååååååååån!”. Allt hon har i händerna åker all världens väg och ilskan liksom pyser ut i varje por av hennes kropp.
Samtidigt är hon ju söt som socker och det går liksom inte ihop med den här arga personligheten hon har.
Hur var det nu, visst är det väl bara struntprat att barnen ärver ens gener och att det därför vore helt orimligt att någonting i barnens personlighetsdrag kan återfinnas hos en själv…? 
Vad är det för fel på sommaren!!? Ingen mygg på midsommar men i slutet av augusti passar det minsann att komma fram. Vi är fullständigt invaderade av myggor just nu och det är inte vilka myggor som helst - det är attack-myggor! Man sitter i godan ro och sköter sitt och så kommer det en projektil som landar med snabeln rakt in i huden. Inte en sekunds chans att göra slut på krypets lidande.
Hur lång är myggans livscykel egentligen? Nu när det börjar bli kallare så kan dom väl ändå inte överleva speciellt länge!?
Nog för att jag själv är en flitig sökare på Wikipedia, men när läkare använder det som källa till information för att göra en behandling då måste man vara väldigt naiv faktiskt.
Igår var vi på vinprovning jag och maken tillsammans med några vänner. De stora barnen var hos farmor och den lilla filuren fick följa med mamma och pappa ut på äventyr. Jag hade räknat ut det så fiffigt att Lillan skulle vara vaken några timmar omkring middagsdags och sen skulle hon slockna som ett ljus klockan 19 då provningen började.
Mycket riktigt somnade hon enligt plan prick klockan 19 då dörrarna till lokalen slogs upp och vi slog oss ned vid bordet. Yes, vilken härligt kontinental och cool mamma jag är tänkte jag. I ungefär 30 minuter då det lilla underverket vaknade.
Halvvägs in på tredje smakprovet satt jag då där med en 3-månadersbebis i famnen, fem fulla vinglas på bordet framför mig och ett härligt gäng glada medprovare omkring mig. Just då började jag känna mig som världens sämsta mamma som drar ut sitt spädbarn i natten för att girigt dricka vin i glada vänners lag.
En bajsblöja och lite flaskmat senare var jag tillbaka vid bordet igen och då hade jag helt plötsligt världens gladaste bebis att ta hand om. Hon höll låda så det stod härliga till. Varje gång kursledaren skulle förklara någonting mycket speciellt i vinets karaktär som var värt att notera höjde Lillan sin lilla stämma och överröstade männen med en faslig mängd glada “aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah”, “äääääääääääääääääääh”, “öööööööööööööööööööh” och “häääääääääääääääääääääh”.
Så fortsatte kvällen tills det var dags att avsluta. Då var det inte någon idé att vara vaken och prata längre, alla skulle ju ändå gå hem tänkte Lillan och somnade.
Jag älskar hösten!
Kall, krispig luft och en stark värmande sol. Kan inte bli bättre!!
Pocketar… ser helskumt ut i plural.
Nåväl, nu har turen kommit till att röja i alla bokhyllor här hemma. Jag har rensat ut ungefär tre stora papperskassar med pocketar och ungefär lika många skönlitterära böcker. Men vad gör man av dem??
Inte kan man väl slänga dem på soptippen heller! Men ingen vill köpa mina underbara pocketar på Tradera och jag vill inte ha dem liggandes i bokhyllan. Att lagra dem i påsar i förrådet känns inte som något alternativ heller.
Vad gör man med lästa böcker som förvisso var underhållande för stunden, men är ingenting att lagra för framtiden? Säg inte antikvariat för jag tror inte någon är intresserad av exempelvis tre böcker av Björn Hellström. Eller jag ska åtminstone skona alla antikvariatsbesökare från dem.
Idag sa Lillasyster högt och ljudligt “Jävlar!” när hon inte lyckades ta på sig strumporna på första försöket.
Hmmm jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det här. Kan jag hävda att “barn gör inte som du säger, de gör som du gör” är ett uttryck som inte stämmer hemma hos oss? Eller är det bara att bita i det sura äpplet och konstatera att mitt språkbruk kunde vara betydligt mera rosenrött…
