You are currently browsing the category archive for the ‘Livet’ category.

Istället för att känna dåligt samvete för att jag uppdaterar så dåligt har jag bestämt mig för att ta en bloggpaus på obestämd tid. Vi får se hur lång den blir eller om det här blir sista inlägget.

Tack alla ni som läst och kommenterat, det är ni som gör det inspirerande att skriva.

Jag blir som ni kanske minns väldigt glad när jag framstår som yngre än de 34 år jag faktiskt bär. Idag hände det igen.

Lillan och jag åkte tunnelbana och en äldre dam i 80-årsåldern lät sig charmas av Lillans joller. Damen log från öra till öra och började småprata lite. 

”Det är ditt första barn förstås!?”

”Nej det är faktiskt mitt tredje”

”Nämen ooooooooh, hur gamla är de andra??????”

”Ja den äldsta är 6 år och så har jag en snart 4-åring också”

”Åh herregud, hur gammal var du när du fick barn egentligen?”

”Alltså jag är ju 34 nu så jag är väl inte direkt purung”

”Nämen 34 år!!? Jag trodde inte du var en dag äldre än 25!!!”

Om jag har lyckats hinna få fram vår adventsljusstake och tända rätt antal ljus idag?

Haahahahahahahahahahaha

Alltså spontana besök och spontana fester måste vara de allra roligaste i hela världen. Det finns ingenting så kul som något som kommer plötsligt och spontant. Visst håller ni med om att de roligaste festerna varit de som man egentligen inte skulle gå på.

Tack S (och P också förstås) för en riktigt trevlig kväll. Det gav mersmak!

Don’t believe the hype, det är faktiskt APSVÅRT att byta bank.

I reklamen verkar det ju som om det bara är att ta en svängom på dansgolvet så är det fixat men jag kan tala om att det tar betydligt mer kraft och energi än jag någonsin hade föreställt mig. Nu kan det faktum att jag har man, hus med renoveringsbehov, tre barn under 7 år, en nyligen förvärvad träningsmani och andra engagemang utanför familjen spela in, men hur som helst.

Eftersom jag var sjukt missnöjd med min nuvarande bank som nu är min dåvarande bank bestämde jag mig för att ta steget. Ut i det okända, klippa banden, söka friheten.

Första månaden orkade jag ändra mitt lönekonto så att alla utbetalningar går till den nya banken. Efter två månader utan påfyllning på lönekontot i den gamla banken blev jag varse en väldigt obehaglig dimension av bankbyte – autogiro, automatiska överföringar och e-faktura. Mycket riktigt, allt låg kvar och försökte betala sig utan kontanta medel i gamla banken.

Månad tre blev det därför stort hallabalo med att justera utflödet från gamla banken. Jag hade inte mer än pustat ut efter nämnda spektakel då ord som värdepappersdepå och aktieportfölj ploppade upp i huvudet. Pust och stön ännu mera. Ringa nya banken, få blankett efter blankett att fylla i för att öppna nya depåer och stänga de gamla. Pust och stön.

Nu har det gått över ett halvår och jag har fortfarande inte lyckats få till en månadsöverföring till ett fondsparande i den nya banken. Det är inte svårt, tvärtom, men jag har noll och ingen tid över att engagera mig i frågan. Vilken tur att jag är föräldraledig just nu så att jag saknar resurser att spara någonting överhuvudtaget, då känns bristen på fonddepåer som ett mindre misslyckande än det faktiskt är.

Här kommer några boktips med jämställda barnböcker. Jag har bara läst de jag har fetstilat, men dem kan jag rekommendera varmt.

Annette Lundborg och Mimmi Tollerup-Grkovic, Malins mamma gifter sig med Lisa.
En bra bok som på ett mysigt och bra sätt handlar om hur Lisa och hennes familjs vardag ser ut.

Eva Lindström, Vilma och Mona spanar och smyger.
Om två självständiga och kreativa tjejer som ser mysterier var de än tittar. (ålder 3+)

Lena Landström, Fyra hönor och en tupp.
Jätterolig bilderbok som handlar om fyra hönor som blir hunsade av en kaxig liten tupp. Men så åker de på kurs och lär sig säga ifrån, och sedan blir det jämställt hemma i hönsgården. http://www.z.lanbib.se/fyrahonor.htm

Åsa Lind, Sandvargen.
En nyttig bok om mod där huvudpersonen är en tjej. Tar upp mycket tankar om världen, självkänsla etc. (ålder 5+)

Pija Lindenbaum, Gittan och Gråvargarna.
Gittan är rädd för att hoppa över diken och för att smutsa ner sig. En dag går hennes förskola på utflykt i skogen. Gittan blir kvar själv och blir kompis med de läskiga Gråvargarna. En bra saga om mod och att våga byta roll.

Pija Lindenbaum, När Åkes mamma glömde bort.
En morgon när Åke stiger upp har hans mamma blivit en slags drake. Vad ska han göra med en drakmamma som har glömt allt? Som slickar tallrikarna i stället för att diska? Åke tar saken i egna händer!

Robert Munsh, Prinsessan Papperspåse.
Det här är en saga om att upptäcka sig själv. En resa i okänt landskap. Vem vill inte vara prinsessa? Vacker, utvald, skör, lågmäld och älskvärd. Men får en prinsessa även vara smutsig, arg, stark, bullrig, modig, listig och peta sig i näsan?

Katarina Kuick, Elin starkast i världen. 
Elin var liten och klen. Hon var bra mycket mindre än de flesta andra barn i hennes ålder. Men en dag får Elin nog. – Jag ska bli stark, sa Elin. Jag ska bli starkast i världen.

Thierry Lenain, Har Loppan snopp. 
Är Dom Med Snopp verkligen tuffare än Dom Utan Snopp? Det tror Max ända tills Loppa börjar i hans klass. Hon ritar mammutar och har en pojkcykel! Och det visar sig att hon inte saknar snopp, för hon har en snippa.

Mats Källblad, Vimmelgrind, Dillfälten, Mutterloppet
Underfundiga seriealbum. Handlar om två jämbördiga barn av olika kön som huvudpersoner samt en stentuff morsa. (Ålder 7+)

Per Gustavsson, Så gör prinsessor.
En cool och annorlunda bok om prinsessor. Jättebra är för att visa att prinsessor idag spelar ishockey, om de vill, samt fäktas med drakar om det skulle behövas.

Solveig Hägerström, Resan till Ulliga bergen, Jättens borg, Staden som ligger vid vattnet.
En serie böcker om mod, att finna sig själv, att leva i fosterfamilj, att ha en mamma men kanske inte som andra mammor, vänskap och riddarprinsessor som räddar prinsar som blivit bortrövade.

Ulf Stark, Min syster är en ängel.
En underbar bok för lite större barn. 

Eva Uddling, Bo här och där.
Tar upp varannaveckasboende och är en gullig och roande bok i övrigt också. 

Gunilla Bergström, böckerna om Alfons Åberg.
Fint exempel på mindre givna familjekonstellationer, där närvaron av en annan pappa eller mamma kan tänkas eller tänkas bort.

Bo R Holmberg, En dag med Johnny.
Handlar om familjer som inte är kärnfamiljer, i en serie böcker är det mamman som stuckit och pappan som blivit kvar med deras gemensamma barn och hennes barn sedan tidigare. I en annan serie är mamman död och författaren tar upp den problematiken. http://www.borholmberg.com

Anna Scholtz, Flickans lilla.
Handlar om tre flickor som samlar namn på flickors könsorgan, står upp och kissar och säger ”utta pillutta du har ingen mutta” till pojkar som retas och säger att de inte har snopp. Roligt och viktigt om att ha ett namn för flickors och kvinnors kön, att säga snippa.

Martin Widmark och Britt Sternehäll, Sjörövar Rakel och kapten Snorfinger.

Stina Wirsén, Vem är arg.
Bra för att det är ”han” som har hjärta på sej och är allmänt snäll, medan ”hon” är den som bråkar. (1-3 år)

Stina Wirsén, Vems byxor?
Handlar om en nalle, en fågel och en kanin och om att de ska få på sig rätt kläder för att gå ut. Inga kön. (1-3 år)

Stoppa pressarna!!!

Idag såg jag Martin Stenmarck vänta på tunnelbanetåget från Östermalmstorg in mot T-centralen. Han var mycket kortare än jag hade föreställt mig.

Idag, på onsdagen, fick mannen sin present på Fars Dag. Jag fattar inte var tiden tar vägen, jag är ju trots allt föräldraLEDIG! Om det ska fortsätta så här kommer vi att ligga helt osynkade vad gäller allt vad firande heter. Blir det så här för att barnen är i majoritet?

Jag har upptäckt en ny favorit i köket – ugnen. Numera lagas så mycket mat som möjligt på detta ställe för att i möjligaste mån frigöra händer och tid till annat (läs: tre busungar).

Ugnsbakad kyckling, ugnsbakad fläskfilé, ugnspannkaka, torsk i ugn, ja möjligheterna är oändliga!

I helgen hittade jag förrästen boken jag håller på och läser och som varit försvunnen sedan i somras. Plötsligt låg den på golvet på övervåningen och bara stirrade på mig.

Jag säger ju att vi har en poltergeist här hemma!!

Jag sträckläste boken Gömda av Liza Marklund för ett antal år sedan och greps precis som alla andra av den skrämmande historien.

Idag såg jag att en journalist vid namn Monica Antonsson har grävt i samma historia och avslöjar Mias halvsanningar. http://monicaantonsson.blogspot.com

Självklart diskuteras även ämnet på allas vårt kära Familjeliv.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro men det är alltid intressant att höra båda sidor av historien tycker jag.

Jag fick precis en riktigt svindlande tanke så här sent på måndagskvällen.

Idag kan jag konstatera att jag har bytt blöjor varje dag (med några ytterst få undantag) i ungefär 6 år och tre månader. Jeeeeeez!! That’s a lot of blöjor!

Dagens mående: Ont i halsen, dödstrött
Dagens borde: Vika tvätt
Dagens frisyr: Allting i en stor tofs på huvudet.
Dagens klädsel: Svarta byxor, röd/grå collegetröja med huva
Dagens planer: Gå en höstpromenad och tända ljus på kyrkogården
Dagens vill ha: En förkylningsfri familj
Dagens längtan: Mer sömn
Dagens fundering: Var tog det utlovade snökaoset vägen?
Dagens beroende: Kaffe
Dagens tråkigaste: Barn som sockerchockade av lördagsgodis springer runt som galningar 
Dagens låt: Insomnia med Faithless

Här var det full sjukstuga må ni tro. Lillasyster håller oss vakna med sin skrällhosta nätterna igenom. Lillan har precis fått feber, snorar för fullt och hostar med jämna mellanrum. Själv har jag väldigt ont i halsen och håller tummarna för att jag blir frisk snabbt.

Att vara sjuk som förälder är liksom inte riktigt samma sak som när man inte hade barn. 

Idag packade jag min träningsväska, satte Lillan i bilbarnstolen och tog med mig handväskan i den andra handen. När jag kom fram till Sats checkade jag in bebisen på barnpassningen och gick ner till omklädningsrummet. Då kom jag på att träningsväskan låg kvar på hallgolvet. 

Det var bara att gå tillbaka till barnpassningen, checka ut bebisen och åka hem igen med svansen mellan benen. Störande!

Jag har som många redan har läst och förstått förlorat min mamma i cancer. Det var för 18 år sedan i september.

För några veckor sedan såg jag den här länken till Vimmelmammans blogg någonstans i bloggosfären och när jag läst några inlägg var jag fast. Vimmelmamman Lotta är 41 år och jobbar på Se & Hör. Hon drabbades i våras av cancer. Min mamma fick sin cancerdiagnos när hon var 40 år. Själv var jag bara en finnig fjortis då och hade inte riktigt kapacitet att ta in, bearbeta och förstå alla känslor som uppstår när man drabbas av ett sådant besked.

Genom att läsa Lottas blogg idag, som 34-årig förälder, känns det som att jag äntligen fått en inblick i vad mamma gick igenom när hon blev sjuk. Jag läser, bearbetar och förstår vad hon måste ha känt, tänkt och upplevt. Det handlar både om hur en cancerdiagnos tvingar en att konfrontera sin egen dödsrädsla men också hur känslorna påverkas i och med det faktum att man har satt barn till världen som man självklart vill se växa upp.

Tack Lotta för att du delar med dig.

Min karriär som bagare är nu officiellt avslutad. Efter två försök med en Levain-surdeg, en vetesurdeg och en rågsurdeg har jag bestämt mig för att ge upp. Brödet vill inte jäsa ordentligt och det blir alldeles för stökigt i köket med allt mjöl som uppmuntrar till så många busiga lekar. 

Man kanske skulle börja samla på frimärken.

Idag såg jag första avsnittet av spinoffserien till Beverly Hills 90210 från tidigt 90-tal. Minns ni serien? Tvillingarna Brandon och Brenda Walsh flyttar från Minnesota till Beverly Hills och bär med sig hela sin ryggsäck med sunda värderingar från Midwest. 

Det har skrivits spaltmeter om huruvida det ska göras en liknande serie i nutid och i höst var det USA-premiär. Istället för tvillingar har man löst det genom att låta den ena huvudpersonen, Dixon, vara adopterad in i familjen, som jämnårig bror till Annie. 

Dixon börjar första dagen i skolan med att ansluta till skolans nyhetsredaktion precis som Brandon gjorde. Men istället för att publicera en dagstidning är det år 2008 och istället tv-sändningar. Andrea Zuckermans dotter Hannah Zuckerman Vasques är nyhetsankare.  

En mängd kända ansikten dyker upp i rutan. Bland annat restaurangägaren från Melrose Place, ni vet han som var gift först med hon som förstorade läpparna så hon såg ut som en sugpropp i ansiktet, och sen blev ihop med Amanda. Han spelar syskonens pappa och dessutom rektor på West Beverly High School.

Bäddat för intriger alltså.

Erin, Kellys lillasyster som mamman fick med Davids tandläkarpappa, är en av huvudpersonerna vid sidan om syskonen. Hon går under sitt Internetalias Silver, och är skolans mest kända bloggare. För det mesta använder hon sitt medieutrymme för att göra livet surt för Naomi – skolans stroppiga bitch.

Jag erkänner att jag fastnade direkt. Jag kunde inte få nog av serien i första vändan och jag kommer att vilja se varje avsnitt i den här också. Hahaha, jag är så patetisk!

Från IMDB här.

Idag när jag tog ut pengar såg jag att hela bakgrunden i Bankomaten var rosa. Har bröstcancerkampanjen nått bankvärlden också!?

Någon annan som noterat rosa uttagsbakgrund? 

Eftersom det säkert sitter tusentals läsare där ute i stugorna och funderar på vad som hände med Sagan om surdegen ska jag sprida lite ljus över frågan.

Saken är den att jag tog död på surdegen. Yes, ni läste rätt. Efter att ha följt receptet till punkt och pricka och fyllt på med rätt saker vid rätt tillfälle såg ni ju själva på EFIT-dagen att resultatet var allt annat än fluffigt.

Surdegen liknade på sjätte dagen mest en ljusbrun torrboll och det där med att ”jäs degen till dubbel storlek” var ju bara alldeles för skrattretande. Men skam den som ger sig tänkte jag och fullföljde brödbaket trots avsaknaden av jäskraft.

Resultatet blev två bröd som man kunde använda som livsfarliga vapen. Smaken påminde om sådana där pinnbröd som man fick göra på skolutflykten till skogen när det skulle vara lite extra speciellt.

Så jag läste receptet en gång till, köpte nya russin och satte en ny surdeg. Idag är den på dag 4 och jag lovar att uppdatera om vad som händer fortsättningsvis – förutsatt att degen jäser alltså.

Det här var nog det roligaste jag har läst på länge. Om det inte vore för mörkret, höststormarna och kylan skulle jag omedelbart börjat fundera på om det var första april idag. 

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=837687

Man sätter alltså en spärr på sin utgående e-post för att förhindra pinsamma mail att åka iväg på fyllan. Jag känner till fenomenet fylle-SMS, men fylle-mail var för mig en nyhet. Vem orkar sätta sig vid datorn när man är på lyset, gör man det?

Jag plockar ringen av ballerinakexet, slickar av chokladen och sen äter jag upp botten. Sist åker ringen ner i magen.

Lillasyster stoppar in pekfingret i chokladhålet och trycker till ordentligt. Hon fortsätter tills ringen åker upp på fingret och då svänger hon runt handen så att ringen rullar runt fingret i en himla fart. Sen äter hon botten med den uttryckta chokladen på medan hon fortsätter snurra handen med ringen på. Sist tar hon ringen som åkt i golvet några gånger.

Hur äter ni ballerina?

Nu ska jag utöva den lilla konsumentmakt jag har och berätta hur extremt missnöjd jag är med e-handelsföretaget Evitamin. Akta er! 

Den 1 september beställde jag lite ditten och datten från Evitamin och de lovade leverans inom 3-5 arbetsdagar. När det gått över 15 arbetsdagar skickade jag ett mail till kundtjänst och frågade hur det gick med beställningen eftersom den var ganska kraftigt försenad. Inget svar.

En vecka senare skickar jag ett mail till och frågar vad som hänt med min beställning, fortfarande inget svar. Då lyfte jag luren och ringde numret till kundtjänst istället. Där sa dom att de har så fullt upp just nu att dom inte kan ta emot telefonsamtal, men maila gärna till kundtjänst. Duh.

Ytterligare ett mail senare utan svar började jag bli riktigt förbannad och skickade ett mail där jag bad om en makulering av hela min order. Aldrig att jag vill betala för produkter som är så försenade och aldrig att jag vill göra affärer med ett företag som inte svarar på mail efter fem försök.

DÅ minsann kom det ett mail tillbaka. Men istället för att bekräfta att min order var makulerad var det ett mail där en kille frågade sin kollega om han inte svarar på mailen, med mig i kopiaraden. 

Därefter började jag skriva mail både till killen som visade ett livstecken och till killen som uppenbarligen inte kan sköta sitt jobb. Det tog ytterligare tre mail innan jag fick min bekräftelse. Då står det så här:

Hej Igelkotten,
 
Jag har mailat dig innan men det verkar inte som du fått mitt besked. Din order har hängt pga att en av dina beställda produkter varit slut i lager. vi har blivit lovad leverans men den kommer inte in i lager förrän i morgon måndag. Vi beklagar verkligen att detta besked inte nått fram till dig.
 
Vi makulerar ordern.
 
Mvh
När jag läste mailet, en torsdag eftermiddag, la jag istället in samma order på www.bodystore.com senare samma kväll. En orderbekräftelse kom med mailen omedelbart och dagen efter, på fredagen fick jag besked om att varorna var på väg. Måndagen efter kunde jag hämta mitt paket hos mitt lokala postombud.
DET är bra service!

Oktober är så spännande med alla Nobelpris som delas ut. 

Idag var det medicin- och fysiologipriset som presenterades och tydligen blir det delat i tre delar för två olika upptäckter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=836715

Dels för upptäckten av humant papillonvirus som orsakar livmoderhalscancer och dels för humant immunbristvirus, dvs HIV som leder till aids. Fast alla är inte överens om att aids orsakas av HIV-viruset, bland andra Peter Duesberg och James DeMeo. Men det är en helt annan diskussion. 

Pristagarna utses av Karolinska Institutet.

Den där rubriken ”Lästa böcker” börjar kännas mer och mer pinsam. Inte har jag hittat Kackerlackorna ännu heller. De enda böcker jag läser nu för tiden är Totte badar, Mannen med det röda äpplet och Vilda säger nej. Patetiskt men sant.

Precis när jag börjat förstå vidden av hur oändligt Internet är blir jag varse att det faktiskt finns en ände på nätverket.

http://www.slutet.se/

Om jag hinner senare i kväll ska jag lägga upp en EFIT för dagen, alltså Ett Foto I Timmen. Någon som vet hur sent det ska sluta?

Man får inte registrera sig som blodgivare förrän bebisen är 9 månader. Jag får allt vänta fem månader till med andra ord.

Idag ska jag försöka klämma in mig på blodbussen trots att det är 9-månadersgräns för att lämna blod när man varit gravid. Tänkte att jag skulle fråga om jag kan få göra de inledande testerna åtminstone, för att ha allting klart tills nästa gång bussen passerar här i krokarna. 

Jag återkommer i frågan lite senare idag.

http://www.geblod.nu/

Återigen inga förändringar i innehållet, bara en skakning varje dag och fortsatt placering på ett varmt ställe.

Dag 3

 

Levain

Levain

 Dag 2:

Dag 1:

Arkiv