You are currently browsing the tag archive for the ‘Förskola’ tag.

Inskolningsdagarna är avklarade och den första lämningen/hämtningen är genomförd. Mina spontana reaktioner är mycket positiva och det känns väldigt bra i mammahjärtat. Dessutom har mina förväntningar på förskolan och dess pedagoger vida överträffats och jag har upptäckt en hel del bonusfaktorer som vi inte hade en aning om när vi tackade ja till den här platsen.

För det första är pedagogerna väldigt ”Montessoriga” i sitt förhållningssätt till barnen. Som tidigare förälder på ett föräldrakooperativ med Montessoriinriktning känns det väldigt tryggt att känna igen sig. Ett exempel på Montessorikänslan på avdelningen är att alla barns klädhängare är satta på en låg höjd så att barnen själva kan hänga upp sina ytterkläder.

Ett annat handlar om attityden till barns egen förmåga att klara av saker. När barnen ska gå ut låter pedagogerna dem först försöka själva att ta på sig overaller och vantar innan de är där och hjälper till. Samma sak när de leker på gården, om ett barn ber om hjälp att ta sig upp på en klätterställning avvaktar personalen och försöker uppmuntra barnet att försöka själv en gång. Det här helt i linje med mitt eget föräldraskap och det känns bra att även förskolan använder samma metodik.

En annan bonus är den lilla inhägnade gården precis utanför kapprummet. När alla ska gå ut kan barnen så fort de klätt på sig själva öppna dörren till gården och slippa stå och svettas i kapprummet medan kompisarna klär på sig. Det är stora fönster ut mot den lilla inhägnade lekplatsen så ingen är utom uppsikt. 

Dessutom är de tre pedagogerna på avdelningen lite äldre och har utflugna barn. De har alla mycket och lång erfarenhet av egna barn och barn på förskola. Det känns tryggt. 

Lekparken på bilden har ingenting med texten att göra.

Idag var det dags för första inskolningsdagen på nya förskolan. Med två barn i förskoleåldern och med några dagisbyten i bagaget är jag en ganska rutinerad inskolningsförälder. Den här gången var det dock första gången jag varit delaktig i en sk föräldraaktiv inskolning. Istället för två eller tre veckors långsam upptrappning med kortare lämningar är man istället med barnet i tre heldagar.

Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk till konceptet för några år sedan när en väninna berättade att hennes son skulle skolas in enligt den här relativt nya metoden. Som förälder på en Montessoriförskola där allt skulle ta så lång tid som möjligt och gärna tre eller fyra veckor för barnets bästa hade jag svårt att se utanför mitt eget perspektiv. 

Efter att ha följt väninnans inskolning och både läst och hört om det på annat håll har jag totalt ändrat uppfattning. Och efter att själv varit med på första inskolningsdagen är jag ännu mer övertygad om att det finns fördelar med den föräldraaktiva inskolningen. Bara en sådan sak som att man lär sig namnen på alla barnets kompisar och får en personlig kontakt med alla barn och pedagoger som ska dela barnets vardagar framöver.

För den som vill läsa mer om föräldraaktiv inskolning kan ni klicka här http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3639631.ab.

I morse berättade vi för Lillasyster att hon ska börja på en ny förskola. Ni anar inte vilken tyngd som släppte från mina axlar när hennes första reaktion var spontant positiv. Hon började direkt prata om hennes favoritfröken som slutade i augusti och hennes bästis som slutade i juni. 

”Och nu ska jag sluta!” säger hon med världens största leende på läpparna. 

Åh vad det värmde gott i mammahjärtat.

Lillasyster börjar på en ny förskola om två veckor. Det känns bra att ha kommit fram till ett beslut. Nu kör vi på det här, allt annat än den nuvarande situationen är ett steg i rätt riktning. 

Problemen är för komplexa för att gå in på här på bloggen. Men jag kan säga att ”ha is i magen” och ”vänta och se” är ingenting en luttrad trebarnsmamma nöjer sig med. Mitt barn ska inte vänta ut en ohållbar situation och vi föräldrar ska inte hoppas på det bästa. Inte när ett mycket bra alternativ finns inom räckhåll.

Den här situationen har dock lärt mig en sak som jag tar med mig i framtiden. Det finns ingen som bryr sig så mycket om mitt barn som jag och barnets pappa. Om man tror att andra människor ska göra sitt yttersta för att mitt barn ska ha det så bra som möjligt har man helt fel.

Överst på min önskelista står just nu en kristallkula som man kan se in i framtiden med. Hur blir det för Lillasyster om vi byter dagis, hur kommer det att vara för henne om hon går kvar? 

Finns det några kristallkulor på Tradera?

Ja tiden går och det märks verkligen på Lillasyster. 3 år och 9 månader gammal närmar hon sig den lite lugnare 4-årsåldern och ingen är tacksammare än jag och hennes pappa. 

Igår fick hon för första gången följa med en kompis hem från förskolan och hon hade gått och laddat hela helgen för denna spännande upplevelse. När kompisens mamma kom innanför grindarna var hon först på plats och ropade glatt ”Heeeeej XXX:s mamma och XXX:s lillebror!! Idag ska jag följa med er hem!!!”

Snabbt på med skor och jacka och så lunkade dom iväg allihopa. När jag kom till kompisens hus en timme senare var det inte direkt glada miner på lilltjejen. ”GÅ HEM! Jag och XXX leker nu.”

Tog en kaffekopp i köket med kompisens mamma istället och det blev en väldigt trevlig eftermiddag.

Liten blir större, och det märks.

Arkiv